Analys av BBC.com/news

Materialval: Vad rapporterar webbplatsen om, hur blandar de material, vad är inte med?

BBC (British Broadcasting Corporation) är ett brittiskt statligt public service-företag för tv- och radioverksamhet, i första hand finansierat genom licensintäkter men även från intäkter i det kommersiella bolaget BBC Worldwide.

BBC.com/news är en webbplats som har internationella nyheter som inriktning och specialitet. Sidan är tv- och radiokanalen BBC digitala motsvarighet. Som mottagare av sidan jämför jag med svenska public servicesidan svt.se. BBC.com/news betonar internationella nyheter men har inhemska inslag och en del lättsammare inklipp som det om nyheten om världens äldsta flaskpost. Överlag är det mer internationella nyheter än brittiska på /news sidan – man vänder blicken i nyhetsrapporteringen utåt, som ett slags fönster till omgivningen.

Comhems informationssida om BBC Källa: Comhem

 Målgrupper: Finns ett sådant tänk?

Målgruppen är BBCs licensbetalare och sajten BBC.com har till uppdrag att med ett brett utbud spegla befolkningen. Samtidigt har BBC:s nyhetskanal på radion, BBC World Service (BBC WS), lyssnare över hela världen via internet, satellit, samt kort- och långvåg. Alltså finns målgruppen även utanför den betalande publiken. Som exempel sänder Sveriges radio dagligen BBC WS över P6 och 89,6 FM i Stockholm. Även svenska Comhem sänder BBC i sitt digitala kanalpaket.

Det är tydligt att man arbetat med persona vid skapande av sajten. Den har hög tillgänglighet och känns anpassad för en bred målgrupp.

Sajtens struktur: Hur är den uppbyggd?

Estetiskt utgår sidan från ett tydligt grid, där bilder visas i tre storleksnivår. Röd är den bärande sajtfärgen. Texter skrivs med svart. Rubriker är feta. Brödtext normal. Gridet återkommer både på mobilsidan och på huvudsidan, det är därför lätt att känna igen sig när man navigerar på de olika tekniska plattformarna.

Nyhets sajten (BBC.com/news) har några fördjupningsområden som nås via startmenyn. Jag hittade bland annat en sida som heter ”in pictures” som var spännande. Där har man helt frångått ingresserna och visar nyhetsbilder kopplade till rubrik, i reportage form.

Exempel på sida innehållande två annonser Källa: BBC

Bland det första jag noterar är att sidan skiljer sig väsentligt från reklamfinansierade nyhetssidor när det kommer till rörlig grafik, annonser och bannerreklam. BBC.com/news har bara två ”annonser”, båda ligger högst upp på första sidan. Vare sig den mobila eller den vanliga sidan har rörlig bild synligt. Om man klickar på bilder med pilar visas dock filmer upp. Det är korta ingresser som tillsammans med bild ska locka till klick. Brödtexter saknas helt på huvudsidan (BBC.com/news).

BBC jobbar med undersajter, kanske kan man kalla det för featuresidor. Dessa featuresidor har var sin egen färgkod, som ytterligare underlättar navigeringen. Ponera att jag vill läsa om nyheter inom underhållning, då finns en helt egen sida där man samlat artiklar för det ändamålet. Tänket att jobba med struktur löper som en röd tråd genom hela sajten.

Svartvit dokumentär Källa: BBC

Bilder: Hur använder man bilderna?

BBC.com/news har ett varierande och omfångsrikt bildmaterial. Man arbetar med inzoomningar och ansiktsbilder, lätt beskurna. Merparten av bilderna som visas är i färg. Med få detaljer och människa i fokus. Repotagebilder (som den ovan) presenteras i svart/vitt.

Bilder används som huvudsaklig informationskälla och texterna i form av rubriker och ingress stödjer bilden. Alltså tvärtom som det har varit populärt tidigare att bilder är till för att illustrera texter. Här är det bilden som är nyheten och texten som stödjer och förtydligar bilden.

Ljud, video, multimedia: Ge exempel och bedöm hur bra det är!

Jag har sett några olika filmklipp. Tyvärr varierade kvaliteten och några var pixliga på datorskärmen. Bilden släpade efter. Ljudet hackar och är inte i synk med läpprörelser. Det fanns några kortare inslag helt utan tal, där hade man arbetat på samma sätt som med statiska bilder på sidan. Man använder promptar med text som förklarade vad som sågs. Detta grepp har jag inte sett så mycket av tidigare och det känns nytt, modernt och framför allt tillgängligt.

 

Textad film om u-båtar Källa:BBC

Formgivning: Vad signalerar webbplatsen?

Mobile first! BBC har verkligen lyckats med sin nyhetssida. Jag tycker dock BBC sida är snyggare och mer tillgänglig i mobilformat. Sidan är ren och tydligt uppdelad mellan bilder i topp eller på vänster sida och text under eller till höger. En mycket enkel och tillgänglig formgivning. Jag skrev om grid ovan och det är tydligt att man använt sig av det i formgivningen. Webbplatsen är tillgänglig även för människor med synhinder, i och med att den kan läsas upp. En person med hörselskada har stor hjälp av textade bilder och filmer. Man har lyckats mycket väl med att tillgänglighetsanpassa sajten. Även den avskalade formen fungerar bra med få med kontrasterande färger.

Hur är texterna skrivna?

Texter utgår från bild. Man arbetar med korta stycken på två-tre rader på datorskärm, vilket motsvarar fyra – fem rader på en mobilskärm. Språket är tydligt, okomplicerat men ändå kärnfullt.

Sida som illustrerar hur rubriker och ingresser används Källa: BBC

Rubriker och länktexter

BBC arbetar med exakta och korta rubriker. Man har lagt in tätt med mellanrubriker som hjälper ögat att navigera i texten. Det finns tydliga länkar i texten för den som vill läsa mer eller fördjupa sig. Länktexter går ofta över en hel mening, så det blir lättare att veta om klicket intresserar mig som läsare eller inte.

 Övriga synpunkter

Nu vet jag inte vad som kom först, hönan eller ägget. Men det är lite lustigt att svenska svt.se och brittiska BBC.com har nästan samma färgskala. Båda arbetar med röda tonplattor. Båda har svarta feta rubriker och svart brödtext. Ingen har rörlig bild på landnings-sidan. Båda har bilder utfallande spaltbredd eller till vänster med texten till höger.

Om sajten hade värdeord, skulle dessa vara: strukturerat, tillgängligt och genomtänkt.

Ditt omdöme (betyg) på webbplatsen som helhet, inklusive motivering

Efter att ha navigerat runt på sidan under en dag, är mitt intryck det samma som ifrån början. Sajten är tillgänglig, tydlig och informativ. Det är lätt att hitta. Sökfunktionen ger relevanta träffar. Jag gillar konceptet att ”bild styr text”, det gör besöket på sidan mycket snabbare. Det följer också dagens forskning som säger att vi på en statisk tidningssida läser bild först, fotobylines sedan, efter det rubriker, ingresser och brödtext. Och har tidningen eller sidan lyckats locka oss dit så läser många ändå bara det första stycket. Därför är det intressent att se en stor mediakoncern som arbetar med just det. Foto först i artiklar. Mobile first när det handlar om plattform och teknik.

Jag ger därför BBC.com/news åtta av tio jordglobar. Det som drar ner betyget är att det finns ytterligare förbättringar att göra på sidorna som visar rörlig bild. Jag störs av bitvis pixlighet och osynkat ljud, i skärmvisningläge. Det upplevs såklart något bättre i mobilformat. Upplevelsen lyfts upp av att materialet är textat.

Av: Anna Lundströmer

 

Från lyktstolpe till lyktstolpe – så lätt klarar du milen!

På tio veckor kan alla lära sig springa en mil. Här berättar jag hur du gör.

När jag började springa för 7 år sedan vägde jag 117kg på mina 165cm. Mitt mål var att klara av att springa en mil. Jag skulle klara tjejmilen i augusti 2010 men jag hade en lång uppförsbacke av träning framför mig, innan jag kunde ta mig i mål och ta emot min medalj. Det här är min historia – hur jag började träna – och hur jag lyckades med mitt mål.

Alla kan springa

Först av allt, det spelar inte någon roll hur mycket övervikt du bär på. Hur tung du är. Hur dålig kondis du har. Mitt träningskoncept kan alla lyckas med. Alla kan lära sig springa och finna mening med det.

Om du bara ska satsa på en endast sak. Välj bra skor!

 

Löparskor finns i många färger och former. Välj en skön du gillar. Ni kommer spendera mycket tid tillsammans!
Bild: Runnerstore

Det första du måste göra är att skaffa rätt utrustning. Du behöver rätt skor. För dig. När jag började träna så unnade jag mig just detta, ett par riktigt bra skor helt anpassade efter mig och mitt löpsteg. Jag vill verkligen rekommendera dig att besöka en affär som kan kontrollera om du pronerar (vinklar fötterna) när du springer eftersom det kommer behövas skor som är utformade för det. Detta är extra viktigt för att du inte ska behöva få benhinne- eller hälseneinflammation vilket är lätt hänt med felaktiga skor.

Vissa blir extra peppade av nya schyssta träningskläder. Vi vill ju gilla hur vi ser ut i spegeln innan vi ger oss uti spåret. Själv började jag med ett par gamla jazzbyxor och en av makens stora t-shirtar.

Välj träningsplats

Mitt smultronställe – Rudan naturpark i Haninge.
Fotograf: Bang Engström

Nu kanske du funderar vart ska jag springa då? Vissa vill inte att andra ska se dem stånka runt i villa-området, medan andra inte bryr sig alls. Se till att välja en plats där du känner dig bekväm. Om du tycker om att lyssna på musik, ladda ner tio låtar som ger dig energi. En del lyssnar på ljudböcker eller podradio. Valet är fritt. Min första löprunda eller promenadslinga var 7 km lång. Det var ungefär så långt som jag orkade med att gå. För våra första övningar är dock 2-3 km bättre.

Räkna lyktstolpar

Nu är det dags att gå ut till din utvalda träningsplats. Vi ska springa vad jag kallar lyktstolpe. Det går till så här. Ställ dig vid en lyktstolpe. Spring, i det tempo du orkar, från denna lyktstolpe till nästa. Gå därefter fem lyktstolpar fram. Gå så fort du orkar med. Spring sedan mellan en lyktstolpe och nästa och gå därefter fem lyktstolpar igen. Gör på detta vis tills du har spring/gått hela rundan. Bra jobbat! Vila i två dagar. Den tredje dagen tar du dig till ditt träningsställe. Spring som du gjorde några dagar tidigare, mellan två lyktstolpar – gå fem. Ta tid denna gång. Bara för att veta hur bra du är.

Vecka	3 träningspass/vecka	Springa mellan	Gå mellan	Antal km	Varv
1	1-3	2 lyktstolpar	5 lyktstolpar	2-3 km	1
2	4-6	3 lyktstolpar	4 lyktstolpar	2-3 km	1
3	7-9	4 lyktstolpar	3 lyktstolpar	2-3 km	1
4	10-12	4 lyktstolpar	3 lyktstolpar	5-6 km	2
5	13-15	5 lyktstolpar	2 lyktstolpar	5-6 km	2
6	16-18	5 lyktstolpar	2 lyktstolpar	5-6 km	2
7	19-21	5 lyktstolpar	2 lyktstolpar	9-10 km	3
8	22-24	5 lyktstolpar	2 lyktstolpar	9-10 km	3
9	25-27	5 lyktstolpar	2 lyktstolpar	9-10 km	3
10	28-30	6 lyktstolpar	0 lyktstolpar	10 km	3

Det fjärde träningstillfället och början på den andra träningsveckan ska du springa tre lyktstolpar och gå fyra. Hela rundan och inte fortare än att du orkar med. De viktiga är att du faktiskt rör på dig. Nu har du tränat i två veckor och du kan springa från en till två lyktstolpar. Kontrollera klockan – visst gick det lite snabbare än den första veckan?

Måste vi springa intervaller?

Vad är då syftet med detta upplägg? Genom att intervallträna, så får du hela tiden känna att du klarar målet. Om du springer mellan två lyktstolpar och kryper mellan fem, så har du ändå SPRUNGIT mellan två. Det kanske är mer än vad många sprungit på flera år. Du är jätteduktig. Kom ihåg det! Intervallträning är det snabbaste och mest effektiva sättet att snabbt bygga upp en bra grundkondition.

Målbild

Målet är inte att kunna springa en mil på den och den tiden (även om du kanske sätter det som mål för dig själv längre fram). Målet är att klara att springa milen. Hur lång tid det en måtte ta. För mig gav löpningen en annan effekt, förutom bättre kondition (jag orkade till exempel leka med mina barn igen), minskade mitt sötsug. Det är inte roligt eller gott att äta en bulle när man precis pinat sig 45 minuter i löpspåret. Och sakta men säkert började kilona trilla av. Det var alltså inte mitt primära mål, men när jag kunde springa en mil, vägde jag 25 kg mindre än när jag började träna. Jag är fortfarande en stor person, många ler när jag kommer joggande men jag vet något som inte de vet.
Jag kan springa en mil!

Av: Anna Lundströmer

Förbjud rökning!

Idag röker var tionde person i Sverige – det innebär att det i Sverige finns en miljon rökare! Trots att de flesta som röker är medvetna om riskerna så är beroendet att röka större än förmågan att sluta. Rökningen är ett av samhällets största hälsoproblem.

Det finns de som tycker att rökning är var och ens personliga ensak. Så är dock inte fallet. Rökningen drabbar inte bara rökaren utan även omgivningen i form av passiv rökning. Hela samhället drabbas när rökaren blir sjuk och behöver vård – det är med allas våra skattepengar som kostnaden för vården ska betalas.

Passiv rökning är det samma som rökning
Passiv rökning innebär att man utsätter omgivningen för risker. Passiv rökning är lika farligt som rökning. Därför är det nu hög tid att ta bort rökaren från det offentliga rummet. Rummet där vi icke rökare tvingas andas in nikotinisternas avgaser. Rökare utsätter omgivningen för passiv rökning. Förslaget på en lagändring där man vill förbjuda rökningen ute i offentliga rummet ligger därför helt rätt i tiden.

De flesta vet att rökning är skadligt för hälsan. En rökare kan drabbas av flera olika cancersjukdomar, hjärt-, och kärlsjukdomar och den allvarliga lungsjukdomen kol. I en tänd cigarett finns fler än 4000 kemiska ämnen som påverkar våra blodkärl. De röda blodkropparna som transporterar syre blockeras av kolmonoxiden i tobaksröken därmed minskar kroppens förmåga att ta upp syre. Med mindre syre blir det svårare för hjärtat att arbeta samtidigt höjer nikotinet i tobaken blodtrycket och pulsen ökar.

31 miljarder skäl att fimpa
Rökning kostar samhället 31 miljarder kronor varje år. Det är inte bara dyrt för de enskilda individen att köpa cigaretter utan även samhället i stort belastas med höga kostnader, framförallt för sjukvården. Men även tandvården har ökade kostnader för att behandla rökare som lättare drabbas av paradentit. 31 miljarder är pengar som kunde användas till bättre barnomsorg, tryggare äldrevård eller förebyggande cancerforskning.

Många rökare förlorar sitt lukt-, och smaksinne och märker därför inte hur illa de luktar. Många rökare slänger fimpen där de står och går, vilket skräpar ner och förfular vår miljö. Små barn plockar gärna upp gamla fimpar och leker med vilket kan vara förenat med livsfara om de stoppar den i munnen och råkar svälja den.

Men vad händer med den fria viljan?
Det finns de som hävdar individens fria val: ”Mitt liv. Mitt val.” liksom en accepterande ursäkt att rökning är var och ens egna val och att var och en själv bestämmer över sitt liv. Det är inte rimligt att rökaren ska utsätta andra för nikotinets gifter oemotsagd. Dels har vi farorna med passiv rökning, men sedan ska vi inte glömma de 31 miljarder som rökningen kostar oss skattebetalare. Det är hög tid att införa rökfria uteserveringar och andra offentliga miljöer!

Av: Anna Lundströmer

Så sakta strilar regnet ner

En tolkning av Evert Taubes visa ”Möte i monsunen”.

Fritiof Anderssons resa

Fritiof Andersson

Någonstans på Röda havet, i regnet, möter vi fullriggaren Tai Fún. Hon kommer från Ostindien och är på väg mot Godahoppsudden. Vi hissar vår svenska flagga och Tai Fún sin finska. Fartygen lägger sig bredvid varandra och jag följer med fjärde styrman ner i den lilla skeppsbåten. Från Tai Fún slänger man ut en stege mitt på skeppet så vi ska kunna komma ombord. När jag klättrar längs repstegen ser jag ett bekant ansikte – min barndomsvän, Fritiof Andersson stå på däck. Fritiof bjuder in mig till kaptenens kajuta på en kopp kaffe och lite samkväm.

Luftfuktigheten är så hög att kläderna limmas fast längs kroppen. Det är svårt att avgöra vad som är regn eller svett. För det är inte bara blött, det är varmt. Den lilla kajutan är som en ångbastu, vi lyckas inte öppna ventilen i skrovet utan intar vårt kaffe flämtande i den stimmiga kajutan. Man kan lätt följa hur regnet strilar på den runda lilla rutan. Det är egentligen inte något konstigt med det. Det är monsuntider på de här breddgraderna.

Rånad i Kina och hotad i Shanghai 

Fullriggaren Tai Fún

Fritiof Andersson börjar berätta sin historia hur han utsatts för ett rån med pistol i Kina och sedan ännu ett rån i Shanghai.
– Det var riktigt otäckt med pirater som höll besättningen fången.
– Ännu värre är att jag tvingades gifta mig med mördaren Fu Wais dotter; en enögd enbent och tandlös kvinna. Ja hon skrämde de hon mötte med sitt råbarkade utseende, men visade sig ha ett hjärta av guld.
– Hon följde mig hela vägen till Singapore, där jag fick hjälp att komma i kontakt med Sveriges konsul, Fredrik Adelborg.
– Kan du tänka dig, frågar Fritiof:
– Jag var utan pass och pengar mitt på torget när hjälpen oväntat kom.
Fritiof gör en paus i sin berättelse.

Utan kläder i Singapore 

Fredrik Adelborg

Fritiof tänker tillbaka på mötet med Fredrik Adelborg.
– Det var verkligen tur att han kom till mig där på torget. Mina gamla paltor höll knappt ihop, men Fredrik lånade mig generöst tio pund så jag kunde skaffa nya kläder och ett svenskt pass.
I Fredrik Adelborgs hem ordnade hans fru, konsulinnan fram te och scones med sylt, vi hade ett givande samtal där jag förfördes lika mycket av hennes röst som av hennes tilltalande utseende.

Vilda djur som last

Nu berättar Fritiof Andersson om sin resa hem mot Göteborg. Han tog värvning på ett ångfartyg som sjöman. När fartyget nådde Vietnam blev det riktigt spännande, då lasten bestod av vilda djur; lejon, elefanter och tigrar, som skulle till Hagenbeck zoo i Hamburg. Det visade sig bli den värsta storm som Fritiof Andersson någonsin upplevt. En cyklon som slet sönder grindarna till djurens burar och plötsligt stod besättningen öga mot öga med hungriga lejon! Hagenbecks ombud blev uppäten! En ensam apa löpte amok i maskinrummet och Fritiof tvingades att skjuta apan. Lejonen härjade fritt under stormen och till slut återstod bara Fritiof och en elefant från besättningen och dess last! När cyklonen gick över gled de in i en sydvästmonsun och drev in i Camarin på Malabár vid Indiens södra udde. 

Fast mark under fötterna
Jag måste lämna Fritiof Anderssons fartyg och frågar vem som fick elefanten, men det kommer Fritiof berätta nästa gång vi ses. Fullriggaren skotade seglen så vinden skulle fylla dem. Jag är åter på mitt fartyg när Tai Fún seglar iväg. Besättningens röster hörs sjunga och jag räknar seglen till tjugotvå.

av Anna Lundströmer